Igår, omkring 21.30 fick jag ett samtal från Kim. Han berättade att han var påväg till akuten. Jag fick hjärtat i halsgropen och pulsen börja slå allt fortare. Han berättade att dom hade stått och meckat ett gäng killar. Alla började plötsligt få ont i huvudet, så de drog därifrån.. alla utom Kim! Kim började plötsligt känna hur benen domnade bort, han gick in till huset och tuppa av.
Väl inne på akuten visade det sig att han hade blivit
kolmonoxidförgiftad, jag började gråta. Självklart tänker man sig det värsta och jag fick panik, ångest och kalla kåran krängde upp i ryggraden.
Allt det jag tänkte på var:
"Vad kommer hända nu? Ska jag gå ensam eller vad? Vi sa föralltid och vi båda två svor på gud! Nu ber jag till gud, att du ska komma tillbaka och stanna vid mig, jag klarar mig fan inte utan dig! Minnen passerar av oss fast i repris, av vad vi gått igenom under vårat liv."
Jag grät och grät, vad ska man tänka? Jag chippa nästan efter luft, vart ska jag ta vägen? Ska jag åka dit, ska jag vara där och hålla hans hand? Sussi ringde och förklarade läget. Hon sa att han blir inlagd, jag fick ännu mer panik.. Är det så illa? Jag pratade med både Annika och Elin, som är helt underbara för övrigt som fick mina nerver lugna. Väl i säng i ett försök att sova, rann bara tårarna mer och mer. Sussi ringde upp efter att jag spammat henne med SMS "HUr mår han nu? Är han stabil? Hur förgiftad är han? Blir han kvar till imorn? osv." hon berättade att de bara ville ha han under observation för att se att allt var lugnt.. Han fick ju syrgas och han kunde ju inte vara på ett bättre ställe. Precis som mina vänner sa till mig <3
Jag kunde äntligen somna, men inte ostört.. Jag sov oroligt. Kl. 02.00 ringer telefonen, hjätat stannade nästan, med det var Kim och han berättade att han får åka hem. Jag var lättad, någon hade hört mina önskningar.
Han mår nu bra efter omständigheterna och är pigg som vanligt. Men jävlar vad rädd jag var, aldrig haft sån panikångest eller vart så rädd någon gång. Usch och fy<3
Skräm mig aldrig så igen, någonsin <3
